Amerikanska hjälper Lindahl att bli bäst

Hedvig Lindahl, snart 31, har återtagit målvaktsplatsen i landslaget. Efter skadan ifjol är hon nu tillbaka i fysiskt praktslag och med en amerikansk tränare som vill göra henne bäst i världen.

Hedvig nyper Wombachs straff.

Det är dagen efter Sveriges överraskande seger mot USA med 1-0. Den amerikanska sviten på 42 matcher utan förlust är bruten och de svenska spelarna är stolta. Lördagen är träningsfri och de tar det bara lugnt på Grande Real Santa Eulália Resort Hotel i Albufeira.
Målvakten Hedvig Lindahl gjorde en toppmatch med många avgörande räddningar. Bland annat nöp hon en straff från Abby Wombach nere vid vänstra stolpen. Hon slår sig ner i skuggan på den stora verandan där många av spelarna hänger.
- Jag gjorde många räddningar men det var inte en perfekt match från min sida, jag kan bättre, säger hon.

Hedvig Lindahl har återtagit målvaktsplatsen i landslaget. I fjol gjorde hon comeback från korsbandsskada och var inte riktigt redo för EM på hemmaplan.
Hon fyller 31 i slutet av april och är i fysiskt praktslag. Hon har dessutom blivit mer mogen. Både på och utanför plan.
Ett par saker i livet har förändrat henne, säger hon.

- För fem veckor sedan fick vi en pojke. Det har gett mig en annan trygghet. Jag behöver bara titta på honom så förstår man att fotboll är inte allt här i livet.

Lindahl har bara fem landskamper kvar till 100.
- Jag har fått rutin och ett större lugn. Alla spelare klantar till det ibland och gör missar, men ingen är ju felfri. Nu kan jag ta en miss och skaka av mig den snabbt och gå vidare.

Brett Maron.Lindahl har en ny målvaktstränare i år, amerikanskan Brett Maron, 27 år.
- Brett är yngre än mig men en väldigt stor inspirationskälla för mig. Hon kommer från den amerikanska målvaktsskolan där det ställs höga krav, betydligt högre än i Sverige. Hon kommer med roliga övningar hela tiden och varje träning är spännande. Brett har ju spelat i amerikanska proffsligan och hon stod en halv säsong i Potsdam i Tyskland och är jätteduktig. Men i fjol sa hon att hon ville hjälpa mig att bli bäst i världen och en sån tränare tackar man ju inte nej till.

Vad har du utvecklat mest i ditt spel?

- Höjdbollar. Jag är ju lång, har bra fysik, hoppar högt men jag har inte haft rätt självförtroende att gå ut på höga bollar. Brett har fått mig att våga och jag var väldigt aktiv på hörnor och frisparkar mot USA. Det gäller bara att få in i huvudet att man ska nå högst på varje boll och vinna varje närkamp. Det är en fråga om inställning och det har amerikanskor.

I segermatchen mot USA var det många svenska spelare som visade den inställningen. Nilla Fischer vann i stort sett varje duell mot anfallsstjärnan Abby Wombach, vilket gjorde henne väldigt sur och grinig.
De unga ytterbackarna Jessica Samuelsson och Elin Rubensson gav etthundra procent i varje närkamp.
- Det var så kul att se hur alla jobbade där ute. Det var hårda närkamper men ingen i vårat lag gnällde, det gav oss energi att köra vidare på. Gör vi inte det så vinner vi inte mot USA.
- Vi har också snackat om att bli mer desperata i straffområdena. Vi har varit för mesiga förut. Om bollen ska rensas undan och det råkar vara en motståndarfot emellan så är det bara att dra till ändå. Bollen ska bort! Allt fler matcher avgörs i boxen och då får vi inte tveka. Såg du när Fischer slängde sig och täckte skott i andra halvlek, jag älskar sånt, det gav en otrolig energi till laget.

På måndag väntar Japan i gruppfinal. Som sämst spelar Sverige om 3-4:e pris på onsdag.
- Vi ska till final. Vi har inte vunnit på fem år och nu är det dags. Med det här laget är allt möjligt.

Upplagt av: Stig Lindmark